I morse när jag skulle förbereda mig inför ett möte där jag skall medverka i morgon kväll, så hittade jag en låttext på en bit kartong. Jag har inget som helst minne att jag skrivit den sångtexten, men det är ju helt klart min egen eleganta handstil på den. Mina näst intill oläsliga kråkfötter kan man nämligen inte ta miste på. När jag plockade fram gitarren så blev det snabbt en melodi till texten. Det känns som att det är meningen att sången skall framföras i morgon kväll. Jag har just renskrivit den på datorn. Så här lyder texten:
ATT LÄMNA DET GRÅ!
1)Det mesta känns rätt grått, inombords är det torrt, men vattnet rinner utanför! Det känns rätt meningslöst, ja väldigt religiöst, men vattnet rinner utanför.
Ref. Kom så ska vi jubla, ja kom så ska vi dansa, ja kom, så ska vi lämna det grå. Nu ska vi fröjdas, Jesus ska upphöjas. Fröjden i Herren är vår starkhet. Ett land av mjölk och honung, där Jesus är vår konung, ja kom så ska vi lämna det grå, ja kom så ska vi lämna det grå.
-
Det känns väl si och så, men nå´t väcks i mig ändå, och vattnet det rinner utanför. En strimma av hopp, det känns i hela min kropp, och vattnet det rinner utanför.
Ref.
-
Hör hur det brakar när murarna rasar och floden med vattnet väller in. Ja strömmar av liv, bli uppfylld av Guds frid, av strömmar ja strömmar av liv.
Ref.