I Sverige så har vi en av världens mest vänsterextrema familjepolitik. Staten lägger sig i hur vi skall fördela våra föräldradagar. Detta sker trots att det faktiskt är så att mamman och barnet har en alldeles speciell anknytning till varandra främst under det första levnadsåret. Tydligen tycker somliga politiker att vi är så dumma att vi inte klarar av att dela på detta ansvar själva inom familjen.
En fråga jag ställer mig är också om jämlikhet är att vi till varje pris måste göra samma saker! Jag tror att jämlikhet är att de olika saker vi gör värderas lika och har samma värde!
Nu skall vårdnadsbidraget bort, och även om bidraget är patetiskt litet och bara betalas ut i vissa kommuner så är det ju trots allt bättre än inget alls.
I Finland så är ca: 90% av barnen hemma hos föräldrarna tills de blir tre år. Tänk vilken härlig start på livet barnen får då. Det finns självklart undantag, men de flesta föräldrar är ju faktiskt sunda och mycket bra föräldrar. Barnen har dessutom inget större behov av att leka med andra barn i den åldern utan trivs bäst hemma hos mamma och pappa.
I Sverige är det inget ovanligt att dagisbarn lider av stressymptom och tydligen så förvärras situationen hela tiden. Undersökningar som gjorts visar också att barn mår väldigt bra av att vara hemma de tre första levnadsåren. Detta är alltså bevisat i stora undersökningar.
I Finland har skolbarn mycket bättre resultat än svenska barn. Det kan faktiskt delvis bero på att de tre första levnadsåren är annorlunda i Sverige än i Finland!
Jag är självklart ingen expert men känslan är att vi borde ha mera tid med våra barn, särskilt under de första levnadsåren. Det är djupt tragiskt att barnen skall betala priset för den vänsterextrema ideologi som omyndigförklarar föräldrarna och tvingar oss att låta staten uppfostra våra barn. Konsekvenserna av detta är tydliga. Många svenska barn mår jättedåligt!
Avslutningsvis så vill jag hylla de fina dagisfröknar som gör ett jättejobb för våra barn. Detta är självklart inte någon negativ kritik mot deras arbete. Människor har också olika behov, en del är ensamstående osv. så det är ju självklart att dagis behövs, men som ett komplement till familjen och inte tvärt om.
/Ingvar