Under den senaste tiden så har jag haft den stora förmånen att träffa några lite äldre personer.  Det är faktiskt så att de i sin ungdom har varit frälsta.

Gemensamt för dem alla är att de tvingades att be högt fast de inte ville eller vågade. En av dem berättade om hur de av sin pappa tvingades att följa med på varje söndagsgudstjänst. Om de inte ville följa med stod han och skällde ut dem tills de inte vågade stå emot hans tvingande vilja längre.  

Jag har själv haft förmånen att inte bli tvingad till något men har med all tydlighet sett konsekvenserna av detta där just jag bor. 

När jag gjorde militärtjänst på I20, alltså lumpen, så berättade en kille där följande.

Han hade en kompis som var pingstvän och bodde i inlandet. Kompisen hade träffat en tjej som också var pingstvän och efter ett tag så blev hon efter "vissa intima" aktiviteter gravid. Då krävde pastorn och äldste att de båda skulle stå framme i kyrkan och offentligt be alla om ursäkt för att de hade strulat. De vägrade och deras liv fick en helt annan riktning, nämligen rakt ut i "världen". 

Jag svarade något om att det verkade helsjukt.  Jag tror nämligen inte att de behövde påminnas om att de gjort fel, det visste de självklart redan. Istället så borde de ha mötts av kärlek, omsorg och all den hjälp som dessa båda unga blivande föräldrar kunde behöva. 

Det som jag vill säga till dig som blivit illa behandlad av religiöst påverkade personer eller sammanhang är att dessa övergrepp på dig inte var från Gud. Han kör aldrig över din eller min vilja. Han lockar oss istället till sitt eget hjärta genom sin stora kärlek. 

Avslutningsvis så kan jag berätta att de personer jag berättade om i början har hittat tillbaka till sin tro. De har åter tagit på sig kungens festkläder och han har satt en ny ring på deras finger. 

Faktum kvarstår dock att minnet av de religiösa övergrepp som de blev utsatta för lever kvar efter många, många år.  Min bön är att du Herre läker såren hos alla de religiöst skadade individer som du älskar så högt! /Ingvar