Jag har legat i sängen och vridit mig. Jag kan helt enkelt inte sova. Detta eftersom jag blivit påmind om min tid på lantbruksskolan. Det är ärligt talat så att jag nog tänkt tanken att berätta om några händelser från den tiden. Problemet är väl att det då var en mix av både rätt och fel. Detta har gjort att jag faktiskt dragit mig för att berätta om detta. Men faktum är att Gud kan använda oss även när livet är lite rörigt och vi slits både hit och dit. Gud är nämligen inte beroende av perfekta kärl. Han är istället beroende av villiga hjärtan. Då blir det ju något helt annat än död religion. Jag kommer att berätta om tre händelser och här kommer den första.

       I gymnasiet så gick jag Trätekninsk utbildning på Dragonskolan i Umeå. När jag gick det sista året där så fick jag en sådan stark längtan att gå Lantbruksskolan. Det går inte att förklara varför, men det var bara så. Jag sökte på den utbildningen och kom in på den. Jag skulle bo på skolans elevhem under utbildningen. Några veckor före skolstarten så hade några ungdomar i byn samlats i lilla rummet uppe på missionskyrkan. Maria var där och hon förmedlade en bild till mig. Hon såg att jag var som en kruka fylld med glädjevatten. Hon såg att jag gick och hälsade på i olika rum på skolans elevhem. När jag kom in i rummen så skvätte jag ut lite glädjevatten i de  rum som jag besökte. Ska jag vara helt ärlig så tyckte jag att det var en märklig bild. Det var till och med så att jag hånade budskapet vid något tillfälle. Faktum var dock att det blev precis så som hon profeterade. Jag var som en pajas där på elevhemmet. Jag fick sprida glädje där , detta trots att jag var som jag var. Gud gav mig en perfekt uppgift som jag var mogen för just då och det betydde väldigt mycket för mig att ha en uppgift i Guds rike.

     För åtta år sedan gav jag ut en cd-skiva som jag kallade Gråt ut. Jag hade skickat in en låt till Radio Västerbotten och de spelade upp den där. Någon dag senare så fick jag ett mejl. Det var från en tjej som gick där på skolan samtidigt som mig. Hon mådde förfärligt dåligt på den tiden. Jag har tyvärr slarvat bort hälsningen, men hon skrev ungefär följande: Hej Ingvar. Du var den som brydde dig där på elevhemmet och du gav mig glädje så att jag kunde ta nästa steg i livet.  Detta blev en total överaskning för mig. Jag hade inte alls förväntat mig att lite glädje och pajasfasoner kunde betyda så mycket i en annan människas liv!

/Ingvar