Jag ligger i rumssoffan och har just blåst bort ett tunt lager av damm från min bibel. Det är några dagar sedan jag läste ur den, (jag arme syndare.....)

På rumsbordet står det en mugg med rykande gott, nybryggt kaffe och den morgon-trötte mannen i soffan håller på att läsa om påskens budskap. Det jag fastnar för är den ene av rövarna som är vid Jesu sida.

Luk 23: 42-43  Och han sade: "Jesus tänk på mig när du kommer till ditt rike."  Jesus svarade:"Amen säger jag dig: Idag skall du vara med mig i paradiset."

Genom åren så har jag läst en hel del böcker som innehåller både vackra, detaljerade och ofta mycket komplicerade frälsningsböner. Det är lite pinsamt, men jag har faktiskt tränat på vissa av dem och försökt att lära mig dem utantill, dock med uruselt resultat. De går helt enkelt inte att komma ihåg dessa alltigenom komplicerade böner.

Det har ibland känts lite nervöst och jag har undrat hur man egentligen ska be när man ska leda någon till frälsning, ja hur gör man för att allt ska bli rätt. Det kanske inte blir riktigt bra om man skulle glömma någon liten detalj, för att inte tala om allt elände man skall avsäga sig i Jesu namn. Det verkar ofta vara väldigt komplicerat detta med frälsningsböner.

Då är det skönt att läsa om lärljungarna som kastade näten åt sidan och följde honom utan att egentligen säga något särskilt, eller rövaren som bara bad Jesus att tänka på honom i sitt rike. Enligt bibeln så dög dessa enkla frälsningsböner alldeles utmärkt. Befriande!  /Ingvar